Läcksökning

SVAR:
Modellerna H2000/H2000 PLUS tillverkades mellan 1999-2010. Vi garanterar service samt tillgänglighet på reservdelar fram till 30:e juni 2015. Mellan 1 juli och 31 december 2015 kommer vi att ge fortsatt service under förutsättning att reservdelar finns att tillgå. Efter 31 december 2015 upphör vår service (undantaget C21 probkabel och sensor) på alla H2000/H2000 PLUS-modeller samt på LDU100 och LTS19.
Du som är H2000/H2000 PLUS användare erbjuds ett återköpsprogram. Kontakta oss på reach.sweden @ inficon.com så berättar vi mer.
SVAR:
Med hjälp av probspetsskyddet (tillbehör till P50 och PK50 Handprob) och PTFE-tejp (gängtejp) kan du enkelt skydda din probspets från vatten. Allt du behöver är gängtejp (PTFE) och probspetsskydd (tillbehör).

Börja med att ta bort det vita filtret från probspetsskyddet. Applicera PTFE-tejp på probspetsen och sätt tillbaks probspetsskyddet. För att sätta fast probspetsskyddet korrekt, tryck hårt tills du hör ett klick-ljud. Detta gör det möjligt att läcksöka på våta och klibbiga föremål med en enkel och kostnadseffektiv lösning.

(Klicka här för att se demo video)

leak_detection_probe_tip

Probspetsskyddet används på handproben (P50 och PK50) för att skydda ditt testobjekt från repor vid läcksökning. Det kan också användas för att vattenskydda probspetsen (se fråga: Hur kan jag skydda probspetsen från vatten?).

Probspetsskyddet levereras med ett filter som skyddar probspetsen från damm och smuts . Då handproben även innehåller ett filter, är det inte nödvändigt att ha båda samtidigt. Du kan då välja att ta bort filtret från probspetsen.

Anslut probspetsskyddet på probspetsen genom att trycka hårt tills du hör ett klick-ljud. Handproben är nu klar att användas och kommer inte att skada ditt testobjekt. För att ta bort probspetsskyddet använd gärna sensornyckeln (medföljande tillbehör till handproben). Sätt fast sensornyckeln längs med sensorgreppet på handprobens spets och dra uppåt som bilden visar.

SVAR:
Ja, troligen! Dessutom är metoden mindre temperaturberoende och torr. Men vi behöver veta mer om vilka läckor du vill hitta och om ditt testförhållande. Kontakta oss gärna för ett mer detaljerat svar.
SVAR:
Ja, det blir en utmärkt lösning eftersom INFICON vätgasläcksökare är konstruerade för att reagera och återhämta sig snabbt efter detektering av stora läckor.
SVAR:
Vattenbad är nog svårt eftersom resultatet är ofta beroende av operatören, av produktens geometri, av tiden och sättet objektet är nedsänkt och inte minst kvaliteten på vattnet. Vi har utvecklat en programvara – Bubbelizer – som hjälper dig att beräkna (och animera) läckflöden som bubblor i vattenbad. Bubbelizer kan ge dig en uppfattning men kontakta oss för en vidare diskussion.
SVAR:
Med en vätgasläcksökare kan man hitta läckor som är mindre än en bakterie i storlek. Men utgör alla läckor problem? Det beror förstås på vilken verksamhet det handlar om och hur stor läckan är.

Några exempel:

Exempel 1: Antag att du har ett material som är 1 mm (millimeter) tjockt, t ex en plåt. På ena sidan om plåten har du atmosfärstryck. På andra sidan plåten råder ett övertryck om 1 Bar. En läcka i plåten som är 1 mm i diameter ger då ett läckage om 250 ml (250 kubikcentimeter) luft per sekund, eller lika mycket som innehållet i en liten läskburk, typ Red Bull.

Exempel 2: Med samma förutsättningar ger en läcka lika stor som ett hårstrå, 0,1 mm, ett läckage på 2,5 ml luft per sekund. Läckaget motsvarar ungefär en halv tesked.

Exempel 3: En läcka stor som en bomullsfiber (0.02 mm) ger ett läckage på 0,3 ml luft per sekund eller lika mycket som volymen av en normalstor vattendroppe! Det är med början av så här små läckor man kan börja tala om att något inte läcker vatten, d v s kan anses vara vattentätt.

Exempel 4: Om samma material har en läcka som är lika stor som en bakterie (0.0025 mm) så blir läckaget ungefär 220 ml luft under ett år. Läckaget är lika mycket som ryms i ett stort vinglas! Minst såhär tätt måste kylsystemet i ditt kylskåp vara, för att du ska förbli en nöjd kund.

SVAR:
Kontakta din lokala gasleverantör och fråga efter en standardmix av 5% vätgas i kvävgas. Den används vanligtvis som skyddsgas vid svetsning och inom andra industriella applikationer. Leverantörerna har olika namn för gasen, i Sverige kallas den hos AGA Formier 5 och en 50-litersflaska har artikelnummer 104125. Air Liquide använder namnet Läcksökningsgas, artikelnummer I4740L50R2A001 (50 liter). Utomlands kan man stöta på namn som Naton-5, Formiergas5/95 eller N2-H2 95/5.

Ibland kan det hända att gasleverantören försöker sälja en mycket dyrare spårgasmix, många gånger högre än standardblandningen för läcksökning. Acceptera inte detta utan insistera på att få köpa en standardmix som inte behöver specialblandas. Listpriset för läcksökningsgasen ligger runt 9 öre litern.

SVAR:
Det finns två sätt att kalibrera våra vätgasläcksökare; Med referensgas eller med en referensläcka. Referensgasen, som finns hos gasleverantörer, har en känd vätgaskoncentration (10 ppm rekommenderas) och används för att kalibrera läcksökaren. En referensläcka från INFICON har en fast läckhastighet (flöde eller gram/år) som du kalibrerar läcksökaren med. Båda metoderna tar mindre än två minuter att genomföra.
SVAR:
Det är kvävgasen som gör skillnaden, eftersom ingen förbränning kan ske utan syre. 4% explosionsgräns hänvisar till vätgas i luften, som innehåller syre. Luften späds ut när blandningen av 5% vätgas i kvävgas sprider sig i den. Det spelar ingen roll hur mycket man släpper ut, det kommer att finnas antingen alltför lite vätgas eller alltför lite syre för att gasen ska antändas. Samtliga vätgas/kvävgas blandningar innehållande mindre än 5.7% vätgas klassificeras som icke brännbara. Säkerhetsmarginalen är egentligen högre än så och en blanding av 10% vätgas i kvävgas är mycket svårt att antändas.
SVAR:
Vätgasmixen kostar ca 15 öre per liter vilket gör den till den billigaste spårgasen av alla. Hur mycket du förbrukar beror på vad du använder den till. Du kan beräkna mängden gas per test om du vet den interna volymen på ditt testobjekt och trycket du vill testa vid. Sedan multiplicerar du detta med antal test per dag/månad/år och du får fram ditt gasbehov.
SVAR:
Normalt bör man byta ungefär två gånger per år vid oavbruten drift, men i många fall även mindre än en gång per år. Det är litegrann som att besvara frågan ” – Hur länge räcker en glödlampa?” Sensorn förbrukas inte på samma sätt som en glödlampa, men åldras och tappar i känslighet över tiden. Det beror en hel del på hur mycket du använder den. Kalibreringsfunktionen ger dig god hjälp att hålla reda på sensorstatusen.
SVAR:
a) när du letar efter läckor som är mindre än vad du kan hitta med tryckfall
b) när du har temperaturvariationer på ditt testobjekt
c) när du har mjuka eller flexibla testobjekt
d) när du riskerar att ha läckande luftkopplingar
e) när du också behöver kunna lokalisera var läckan är
SVAR:
För vissa applikationer kan man snabba upp läcksökningsprocessen genom att använda sig av en bit skumplast, ca 5mm av ”open-cell”-typ. Om du sätter den runt till exempel en rörskarv, räcker det oftast med att bara sätta handprobens spets på ett (1) ställe för att få gasindikation, även om själva läckan skulle befinna sig på andra sidan. Det beror förstås en del på rörets dimension. Det bästa är att testa först för att säkerställa funktionen. Orsaken till att detta fungerar är att skumplasten faktiskt skyddar läckande spårgas från att virvla bort av det normala luftdraget. Spårgasen läcker ut i hela skumplastbiten och ger dig en snabb indikatoin på att du funnit ett läckage. Sedan tar du bort skumplasten och lokaliserar exakt var läckan är. Skumplasten ger dig alltså en snabb indikation om huruvida det är värt att lägga tid på att läcksöka hela skarven. Testa gärna och hör av dig med dina synpunkter när du provat hur det fungerar.
SVAR:
Nej. Vätgas och kvävgas blandas helt i varandra. Är de en gång blandade, kan de inte separera spontant. Även tunga gaser som är mycket väl blandade kommer att bilda stabila gasblandningar. Koldioxiden t.ex. är en tung gas som håller sig på golvnivå, men om den blandas med luften ovanför förblir den blandad. Även vätskor bildar en permanent blandning när de är helt lösliga i varandra. Oavsett hur länge du har en whiskyflaska stående, kommer alkoholen inte att komma upp till ytan, trots att den är lättare än vatten.
SVAR:
Det beror på hur man utför testet. För man handproben på testobjektens yta, kan man detektera läckor ner till 5 x 10E-7 cc/s (motsvarande 0,1 g/a köldmedium). Använder man sig av en klämma som omsluter testobjekten, kan man hitta läckor ner till 2.5 x 10E-6 (motsvarande 0,5 g/a köldmedium). Vill man utföra ett integraltest på hela testobjektet och på så sätt kontrollera att hela objektet är tätt, ska man använda en ackumulationskammare. Känsligheten ökar proportionellt mot gasens ackumulationstid samt omvänt proportionellt mot luftvolymen som gasen sprider sig i.