Teknik –
Täthetsprovning av hela produkten

Integralt test i kammare

Kammartest används för integral läcktestning. Med detta menas att hela testobjektet testas. Ett kammartest talar inte om VAR läckan befinner sig, men kan enkelt kombineras med ett läcklokaliseringstest. Typiska produkter som med fördeltestas i kammare är ventiler, värmeväxlare, plastbehållare, vätskepåsar och delar till bränslesystem. Beroende på vilken läckstorlek man söker, storleken på testobjektet och den önskade cykeltiden finns det två sätt att utföra ett kammartest. Antingen testas produkten i atmosfärstryck vilket är den enklare varianten av kammartest. Eller så använder man ett visst undertryck under kammartestet, vilket kräver en smula mer förberedelse och utrustning. Kammartest kallas även ibland för ackumulationstest.

Kammartest med atmosfärstryck

Ett kammartest med atmosfärstryck är mycket enkelt att utföra. Allt som behövs är en fixtur med en enkel huv som täcker hela testobjektet. Det behöver inte vara absolut täta skarvar mellan fixtur och huv. En liten fläkt kopplas till luftvolymen på insidan av huven för att säkerställa en jämn blandning i hela volymen av befintlig luft och spårgas som läcker från testobjektet. En viss väntetid behövs för att den läckande spårgasen skall ackumulera och blandas under huven. I en automatisk testmaskin tar nu en automatisk samplingsprob ett luftprov från luftvolymen innanför huven. Operatören eller en PLC informeras nu av detektorn om det totala läckaget från testobjektet. I en manuell situation kan en enkel handprob stickas in i huvens luftvolym för att få ett mätvärde på läckaget.

täthetsprovning kammartest INFICON

Kammartest med undertryck (patenterat)

För testobjekt som är stora, har en besvärlig geometri och/eller en mycket liten acceptabel läckgräns, används med fördel undertryck vid kammartest. Grundprincipen är här att skapa ett undertryck under huven, så att koncentrationen av läckande spårgas ökar snabbare än vid atmosfärstryck. Ju mindre luft det finns för spårgasen att blanda sig med, desto fortare ökar koncentrationen, desto kortare blir cykeltiden. Detta medför självklart lite större krav på designen av huven och tätningar samt extra pumpar och ventiler. Fördelen med denna metod är att testning med vätgas som spårgas blir möjligt även för testobjekt som annars skulle kräva betydligt mer komplicerade och kostsamma högvakuumsystem baserade på andra spårgaser för att kunna läcktestas.

täthetsprovning kammartest med undertryck (patenterat) INFICON

Test av kritiska punkter

Punktmätning används när man har ett begränsat område där läckage kan misstänkas, och lokalisering av själva läckaget inte är nödvändigt. En punktmätning görs för att verifiera om och isåfall hur mycket en specifik punkt läcker. Det kan till exempel handla om en ventil, en svetspunkt eller till och med en begränsad svetsskarv.

Manuell punktmätning

Till en manuell punktmätning används Snifferprob AP55 som är kopplad till Vätgasläcksökare ISH2000. Snifferflödet aktiveras genom en knapptryckning på probens handtag varefter probspetsen placeras ovanpå testpunkten. Vätgasdetektorn informerar omedelbart operatören om läckstorleken samt om läckanär över eller under den förinställda läckgränsen (läck/tät).

täthetsprovning manuell punktmätning INFICON

Automatisk punktmätning

Automatisk punktmätning utförs normalt med hjälp av specialdesignad lokal kammare runt testpunkten. En lokal kammare kallas ibland även snifferklämma. Syftet är att i en klämma skapa en minimal luftvolym som passar specifikt till den berörda testpunkten. Denna teknikanvänds ofta till rörskarvar. Klämman görs i två halvor så att kammaren kan öppnas och stängas runt rörskarven. Volymen i klämman är kopplad med slang till en automatisk snifferprob.

täthetsprovning automatisk punktmätning INFICON
Klämmor är synnerligen effektiva vid testning av rörskarvar i kylsysstem och liknande. Klämman minskar operatörsberoendet jämfört med manuella tester. Fördelarna med den minimala volymen i klämman är flera. Man kan å ena sidan få ett mycket snabbt test men också få en mycket hög känslighet på systemet. Man kan öka känsligheten genom att låta gasen ackumulera en kort stund inuti klämman innan snifferproben tar ett luftprov. Koncentrationen av spårgas ökar snabbt tack vare den minimala volymen.

Test av skarvar, sömmar och ytor

Läcktest med vätgas av skarvar, linjära sömmar samt ytor görs främst med en metod som kallas scanning. Svetssömmar, långa skarvar, rör och slangar är alla bra exempel på objekt som med fördel scannas vid läcksökning. Proben som skall scanna måste vara anpassad till varje situation, men är samtidigt enkel och kostnadseffektiv att tillverka. Det kan antingen handla om en passiv prob eller en aktiv, sniffande prob beroende på applikationen. En scannande prob är antingen en enkel spårgaskollektor med inbyggd sensor, eller en snifferslang, med anpassat munstycke, som kopplats till en automatisk snifferprob.

täthetsprovning av skarvar, sömmar och ytor INFICON
täthetsprovning av skarvar, sömmar och ytor INFICON
täthetsprovning av skarvar, sömmar och ytor INFICON